"Gjeng vegane etter dei døde". Død, dyrking og (om-)bygging av røyser i et langtidsperspektiv
DOI:
https://doi.org/10.31265/ams-varia.vi61.332Keywords:
stones, burial cairns, clearance cairns, cultivation, ancestors, time-depthAbstract
How are we to understand and interpret intentional deposits of stone built-up over long time spans? The empirical point of departure for this contribution is a complex cairn located on a hilltop in Sauherad, Telemark, excavated in 2015. Twenty C14-samples date the site from c. 300 cal. BC to the present. Additionally, a single deposition of two Neolithic thin-butted axes of Funnel Beaker type (3800–3300 BC) was uncovered. The main phase of activity is related to the Early Iron Age (c. 300 BC–AD 450). No remains of Iron Age burials were identified, but it is argued that the Neolithic axes represent a secondary deposit related to the Iron Age activity. Taking the temporal depth and durability in the practice of removing stone as a point of departure, this paper explores how gathering and placing of stones may have been accorded meaning during various points in time and focuses particularly on the relationship between stone clearance, agriculture, fertility and ancestors.
References
Andrén, A. (2002). Platsernas betydelse – norrön ritual och kultplatskontinuitet. I K. Jennbert, A. Andrén & C. Raudvere (Red.), Plats och praxis – studier av nordisk förkristen ritual (s. 1650–5905). Vägar till Midgård 2. Lund.
Artelius, T. (2000). Bortglömda föreställningar. Begravningsritual och begravningsplats i halländsk yngre järnålder. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Undersökningar Skrifter 36. Gotac. Series B. Gothenburg Archaeological Thesis 15. Riksantikvarieämbetet/ Göteborgs Universitet. Göteborg.
Artelius, T. (2013). Inventions of memory and meaning. Examples of Late Iron Age reuse of Bronze Age monuments in South-Western Sweden. I D. Fontijn, A. J. Louwen, S. van der Vaart & K. Wentink. (Red.), Beyond Barrows Current Research on the Structuration and Perception of the Prehistoric Landscape through Monuments (s. 21–40). Leiden: Sidestone Press.
Bukkemoen, G. B. (2008). Der ingen tilfeldighet råder – anvendelse av gravanlegg i lokal kontekst. I K. Chilidis, J. Lund & C. Prescott, (Red.), Facets of archeology: essays in honour of Lotte Hedeager on her 60th birthday. OAS, vol. 10 (s. 465–474). Oslo: Unipub. Oslo.
Carlie, A. (2002). Gård och kultplats. Om bruket av offerhandlingar på en yngre järnåldersgård i Hjärup, sydvästra Skåne. I A. Carlie (Red.), Malmö Skånska regioner. Riksantikvarieämbetet arkeologiska undersökningar skrifter, No 40. Malmö.
Carlie, A. (2004). Forntida byggnadskult. Tradition och regionalitet i södra Skandinavien. Riksantikvarieämbetets arkeologiska undersökningar. Skrifter 57. Stockholm.
Christie, W. F. K. (1837). Om en hos Almuesmænd paa landet herskene Overtroe, som gjør at de ikke ville skille sig ved jordgravede Oldsager, og om en sjelden Antiquitet, som, formeldst saadan Overtroe, holdes skjult. Urda, Nr. 1, 19–26.
Dahl, B. (2016). Haugen som gravfelt. AmS-Varia 58, 77–95. Stavanger.
Engen, V. K. (2011). Kulturhistorisk registrering. Nome og Sauherad kommune RV36 – Slåttekås-Gvarv. Telemark fylkeskommune.
Eriksen, M. H. (2017). Don’t all mothers love their children? Deposited infants as animate objects in the Scandinavian Iron Age. World Archaeology, Vol. 49 (1), 338–356.
Glørstad, Z. & Wenn, C. (2013). En gambler langs veien. Nytt blikk på grav og gravritualer i eldre jernalder. Viking LXXVI, 113–136. Oslo.
Groseth, L. (2001). Å finne sted: økonomiske og rituelle landskap i Telemark i sen-neolitikum og bronsealder. Varia 53. Universitetets kulturhistoriske museer. Oslo,
Henningsen, G., & Laursen, J. (2006). Stenkast. Kuml 55, 243–278.
Hennius, J. S. (2015). All these stones. I H. Petersson, & C. Toreld (Red.), Domestic life in the Tanum rock carving area: settlements, graves and rituals in the vicinity of the world heritage rock carvings of Tanum. Kulturhistoriska dokumentationer 29 (s. 189–14). Bohusläns Museums Förlag. Bohuslän.
Hernek, R. (2015). The flints of the ancestors. I H. Petersson, & C. Toreld (Red.), Domestic life in the Tanum rock carving area: settlements, graves and rituals in the vicinity of the world heritage rock carvings of Tanum. Kulturhistoriska dokumentationer 29 (s. 243–259). Bohusläns Museums Förlag. Bohuslän.
Holtskog, L. (1979). Så kort ein sommar menneska har: Dikt. Oslo: Noregs boklag.
Högrell, L. (2002). Åkern och evigheten. Frågeställningar och inledande resonemang. Urminne. Tidsskrift – arkeologi i sydöstra Sverige 2002, Nr. 2.
Kaliff, A. (1997). Grav och kultplats. Eskatologiska föreställningar under yngre bronsålder och äldre järnålder i Östergötland. Aun 24. Uppsala.
Kaliff, A. (2008). Himmel och jord, eld och vatten. Kosmologi och rituell praktik i indoeuropeisk belysning. I J. Goldhahn (Red.), Gropar och monument. En vänbok till Dag Widholm. Kalmar Studies in Archaeology, IV (s. 147–177). Kalmar: Högskolan i Kalmar.
Lönn, M. (2014). Kultplatsen på Stora Holm. Västra Götalands län, Västergötland, Göteborgs kommun, Tuve socken, Stora Holm 38, 36, Tuve 46.
Lönn, M. (2015). Kultberget Stora Holm. In Situ Archaeologica, 11, 25–51.
Mansrud, A. (2020). Arkeologisk rapport. Undersøkelse av komplekst røysanlegg med gravrøys (?), rydningsrøyser og øksedepot. Li, 97/9, 10, Åros, 98/5, Gvarv, Telemark. Kulturhistorisk museum, Universitetet i Oslo.
Mikkelsen, E. (1974). Kasin-graven, en stridsøksgrav fra yngre steinalder i Heddal, Telemark. Tradisjon og Diffusjon. Viking 38, 117–136.
Mikkelsen, E. (1989). Fra jeger til bonde: utviklingen av jordbrukssamfunn i Telemark i steinalder og bronsealder. Oslo: Universitetets Oldsaksamling.
Mikkelsen, P. H., Out, W. & Salvig, K. V. (2016). Vedarteasanalyse, Projekt Rv 36 Slåttekås-Årnes, Gvarv kommune, Telemark fylke. Afdeling for konservering og naturvideskap, Moesgård Museum, Århus.
Nybruget, P. O. (1978). Førromersk jernalder i Sørøst-Norge. Upublisert magistergradsavhandling i nordisk arkeologi. Universitetet i Oslo. Oslo.
Näsström, B. M. (1999). Blóta, sóa och senda. Om offer i fornskandinavisk religion. I U. Drobin (Red.), Religion och samhälle i det förkristna Norden. Ett symposium (s. 157–170). Odense: Odense Universitetsforlag.
Näsström, B. M. (2001). Blot. Tro og offer i det førkristne Norden. Oslo: Pax Forlag AS.
Omland, A. (2004). Arkeologi, religion og folketroens forestillinger. I L. Melheim, K. Oma & L. Hedeager (Red.), Mellom himmel og jord. Foredrag fra et seminar om religionsarkeologi på Isegran 31. januar–2. februar 2002. , vol. 2 (s. 32–50). Oslo: Unipub.
Paulsen, T. & Vasaasen, H. L. (2010). Landskapsanalyse, RV 36, Slåttekås–Gvarv. Upublisert rapport, SVV.
Petersson, M. (2015). Komplexa stenrösen och stensättningar – en sammanfatning. I M. Petersson (Red.), Farstorp – ett röjningsröseområde i långtidsperspektiv, Småland, Nässjö kommun, Barkeryds socken, Kramsäng 1: 2 och 1: 11 samt Ryssby 2: 11, RAÄ 287, 295, 358, 362, 363, 364, 371.
Possnert, G. & Petterson, E. (2017). Resultat av 14C-datering av träkol från RV 39 Slåttekås-Årnes, Sauherad, Telemark, Norge. Ångströmlaboratoriet, Universitetet i Uppsala.
Ragdesten, U. (2007). En rösemiljö i Arendal på Hisingen i Göteborg – et komplext rituelt område. I J. Goldhan (Red.), Mellan sten och järn. Rapport från det 9:e nordiska brånsåldersymposiet. Gotark Serie C. Arkeologiska skrifter 59 (s. 353–368). Göteborg: Intellekta Docusys.
Reitan, G. (2009). Offer det? Om den sosiale funksjonen til offer og graver i neolitikum. Primitive tider, 11, 31–50.
Reitan, G. (2012). Siste nytt fra Norges “megalitikum”: Om en sikringsgraving nær en megalittgrav på Hurum. I A. Solberg, J. A. Stålesen & C. Prescott (Red.), Neolitikum: Nye resultater fra forskning og forvaltning, s. 125–145. Nicolay Arkeologisk Tidskrift, Skrifter 2. Oslo.
Resløkken, Å. N. & Ødemark, J. (2015). I korndemonens bilde. Antropologisk erkjennelse, materialitet og temporalitet i utstillingen av «gammel folketro» på Norsk folkemuseum (1938). Tidsskrift for kulturforskning, Vol. 14, Nr. 2, 62–86.
Rundgren, M. & Muscheler, R. (2017) Dateringsattest. 14C-datering av träkol från RV 39 Slåttekås-Årnes, Sauherad, Telemark, Norge. Geologisk avdeling, Lunds universitet.
Rødsrud, C. L. (2003). Fattige graver – komplekse ritualer? Rituelle uttrykk og endringsaspekter i jernalderens begynnelse belyst gjennom graver i Østfold. Hovedfagsoppgave, Universitetet i Oslo.
Rødsrud, C. L. (2008). Kontinuitet i en brytningstid. Samfunnsutviklingen under førromersk jernalder. I K. Chilidis, J. Lund, & C. Prescott, C. (Red.), Facets of archeology: essays in honour of Lotte Hedeager on her 60th birthday OAS, vol. 10 (s. 397–408). Oslo: Unipub.
Simonsen, M. F. & Vogt, D. (2007). Fotsåleristninger i gravkontekst: Jong – et nytt funn fra Øst-Norge. I J. Goldhan (Red.), Mellan sten och järn. Rapport från det 9:e nordiska brånsåldersymposiet. Gotark Serie C. Arkeologiska skrifter, 59 (s. 473–488). Göteborg: Intellekta Docusys.
Solheim, S. (1952). Norsk sætertradisjon. Oslo: Aschehoug. Solheim, S. (2012). Om møter og motsetninger. Om introduksjonen av jordbruk til Øst-Norge. Viking LXXV, 53–74.
Steinsland G. (1995). Hvordan ble hedendommen utfordret og påvirket av kristendommen? I H.E. Lidén (Red.), Møtet mellom hedendom og kristendom i Norge (s. 9–28). Oslo: Universitetsforlaget.
Wangen, V. (1998). Gravfeltet på Gunnarstorp. Et monument over dødsriter og kultutøvelse i 1200 år. I E. Østmo (Red.), Fra Østfold oldtid. Foredrag ved 25-årsjubileet for Universitetets arkeologiske stasjon Isegran. Universitetets Oldsaksamlings Skrifter Ny rekke, nr. 211, 53–172. Oslo.
Wieckowska-Lüth, M. Kirleis, W. & Doerfler, W. (2017). Holocene history of landscape development in the catchment of Lake Skogstjern, southeastern Norway, based on a high-resolution multi-proxy record. The Holocene, 27(1), 1928–1947. DOI: 0959683617715691.
Østmo, E. (1988). Etableringen av jordbrukskultur i Østfold i steinalderen. Universitetets Oldsaksamling. Oslo.
Østigård, T. (2000). Sacrifices of Raw, Cooked and Burnt Humans. Norwegian Archaeological Review, 33 (1), 41–58.
Östman, S. (2017). Miljöarkeologisk analys av prover från en gravanläggning inom projekt Rv 36 Slåttekås-Årnes, Gvarv kommune, Telemark fylke. ID 150030. Rapport nr. 2017-019 Miljöarkeologiska laboratoriet, Umeå universitet. Umeå, Sverige.
