Gamle steinsamlingar; gravminne, ryddingsrøyser – eller kva?
DOI:
https://doi.org/10.31265/ams-varia.vi61.335Keywords:
cultural heritage management, case study, cairns, Bronze Age, Iron AgeAbstract
This article discusses how to better unlock the information potential of unremarkable, though complex, prehistoric stone-built structures, by integrating the past 30 years worth of Nordic archaeological research results into aspects of the Norwegian Cultural Heritage Management processes. Traditionally, it has been rather commonplace to interpret such manmade collections of rocks as remains of either clearance of fields for agricultural purposes or as containers for burials, but this dichotomy should now be regarded as an oversimplification. The site of Orstad in the county of Rogaland, SW Norway, excavated in 2014, serves as a case study. This paper demonstrates how difficult it can be to put updated theories and methods into proper use in the field. Since these new research results call for changes in the approach to the subject were not sufficiently considered in the planning process, neither time nor budget allowed for an adequate examination of the individual structures and their context. This is likely to cause information loss, which creates challenges for both the excavation and post-excavation phases of an archaeological investigation. This paper stresses the need to update and improve how excavations of such sites are handled within Norwegian cultural heritage management. By applying new approaches, such localities can yield more information about the past than previously assumed.
References
Ahlqvist, J. & Shekari, S. (2017). Naturvetenskapliga analyser av gravrösen, rösen och anläggningar Id. 157479 och 157480 i Orstad, gnr. 9, Klepp kommune, Rogaland. Oppdragsrapport 2015/10. Arkeologisk museum, Universitetet i Stavanger.
Arcini, C. (2007). Elden utplånar inte allt: Brandgravar och bålplatser vid Gualöv. I M. Artursson (Red.), Vägar till Vætland: en bronsåldersbygd i nordöstra Skåne 2300–500 f.Kr. Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag.
Artelius, T. (2000). Bortglömda föreställningar. Begravningsritual och begravningsplats i halländsk yngre järnålder. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Undersökningar Skrifter 36 Gotarc Series B. Gothenburg Archaeological Theses 15. (Doktoravhandling.) Riksantikvarieämbetet, Stockholm, og Göteborgs universitet Institutionen för arkeologi.
Arkeologisk museum, UiS (2013). Prosjektplan og budsjett for arkeologisk undersøking på Orstad Id. 157479 og 157480 i 2014. Utarbeidd for og godkjent av Riksantikvaren (RA).
Bjørdal, E. & Rødsdalen, S. S. (2017). Arkeologisk undersøkelse av røysfelt frå bronse – og jernalder på Orstad gnr. 9, bnr. 8 og 15, Klepp k., Rogaland. Oppdragsrapport 2015/10. Arkeologisk museum, Universitetet i Stavanger.
Bortheim, K. & Dahl, B. I. (2014). Arkeologisk undersøkelse av røysfelt fra E.BRA og bosettingsspor fra E.FØRROM i Tjemslandsmarka: Tjemsland Nordre, gnr. 53, bnr. 1 og 68, Hå kommune, Rogaland. Oppdragsrapport 2014/2. Arkeologisk museum, Universitetet i Stavanger.
Denham, S. D. (2015). Burnt bones recovered from Orstad, Klepp k. Internt notat om osteologisk analyse av beinmaterialet frå den arkeologiske undersøkinga på Orstad Id. 157479 og 157480 i 2014. I S. S. Rødsdalen & E. Bjørdal, Arkeologisk undersøkelse av røysfelt frå bronse- og jernalder på Orstad gnr. 9, bnr. 8 og 15, Klepp k., Rogaland. Arkeologisk museum, Universitetet i Stavanger.
Dommasnes, L. H. (1997). Tradisjon og handling i førkristen vestnorsk gravskikk. Undersøkelser på et gravfelt på Vereide i Gloppen, Sogn og Fjordane. Arkeologiske Rapporter 21, Bergen: Arkeologisk institutt, Universitetet i Bergen.
Forsman, C. & Victor, H. (2007). Sommaränge Skog: begravningar, ritualer och bebyggelse från senneolitikum, bronsålder och folkvandringstid. Rapport del 1: De förhistoriska lämningarna vid Sommaränge skog, RAÄ 211, Viksta sn, Uppland. Med bidrag av Markus Andersson, Kristina Anfält, Tony Engström, Per Falkenström, Anne Ingvarsson-Sundström, Helena Knutsson, Emma Sjöling, Jhonny Thérus, Annika Westerholm, Emelie Schmidt Wikborg & Jonas Wikborg. (Societas Archaeologica Upsaliensis Skrifter 18). Uppsala: Societas Archaeologica Upsaliensis.
Hansson, M. (2008). En gammal grävning, ett kulthus och ett antikvariskt problem. I J. Goldhahn (Red.), Gropar och monument. En vänbok til Dag Widhol, s. 147–169. Kalmar: Högskolan i Kalmar.
Hemdorff, O. (1987). Langhus fra slutten av bronsealderen – funnet på Håbakken, Klepp. Frá haug ok heiðni 3, 228–235.
Hemdorff, O. & Sageidet, B. (1997). En hveteåker fra eldre bronsealder på Orstad, Klepp – en spesialisert jordbruksboplass? Frá haug ok heiðni 1, 13–15.
Holck, P. (1996). Cremated bones: a medical-anthropological study of an archaeological material on cremation burials. 2nd rev. edition. Vol. nr. 1b. (1. utg.: Avhandling (doktorgrad) – Universitetet i Oslo, 1987). Oslo: Anatomical Institute, University of Oslo.
Hollund, H. I. & With, R. (2015). Jordkjemiske undersøkelser av røysfeltet på Orstad, Klepp k.: Gård: Orstad, Gårdsnr/bruksnr: 9/15 og 34, Kommune: Klepp: Stavanger. Oppdragsrapport 2015/2. Arkeologisk museum, Universitetet i Stavanger.
Häggström, L. (2007). Öggestorp och Rogberga: vägar till Smålands förhistoria. Jönköping: Jönköpings läns museum.
Kaliff, A. (1997). Grav och kultplats: eskatologiska föreställningar under yngre bronsålder och äldre järnålder i Östergötland. Aun (24). (Doktorgradsavhandling.) Uppsala: Department of Archaeology, Uppsala University.
Kaliff, A. (2009). Tolkning eller analytiskt redskap? Om terminologins betydelse vid tolkning av rituella lämningar. I I. -M. Back-Danielsson, I. Gustin, A. Larsson, N. Myrberg & S. Thedéen (Red.), Döda personers sällskap: gravmaterialens identiteter och kulturella uttryck. Stockholm Studies in Archaeology (47), s. 19–34. Stockholm: Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet.
Karlenby, L., Kaliff, A., Goldhahn, J. & Thedéen, S. (2011). Stenbärarna: Kult och rituell praktik i skandinavisk bronsålder. Uppsala: Uppsala universitet.
Lillehammer, G. (1996). Død og grav: gravskikk på Kvassheimfeltet, Hå i Rogaland, SV Norge. Death and grave: burial rituals of the Kvassheim cemetery, Hå in Rogaland, SW Norway. AmS-Skrifter 13, Arkeologisk museum i Stavanger.
Lönn, M., Apel, J. & Brorsson, T. (2014). Kultplatsen på Stora Holm. UV Rapport 45/2014, Riksantikvarieämbetet, UV Väst, Mölndal.
Oestigaard, T. (1999). Cremations as transformations: When the dual cultural hypothesis was cremated and carried away in urns. European Journal of Archaeology, 2 (3), 345–364.
Petersson, M. (Red.).(2015). Farstorp – ett röjningsröseområde i långtidsperspektiv. Rapport 2015:116, Arkeologiska uppdragsvirksomheten, Statens historiska museer, Linköping.
Rødsrud, C. (2004). Gravfelt fra førromersk jernalder og overgangen til romertid. I L. Melheim, K. Oma & L. Hedeager (Red.), Mellom himmel og jord. Foredrag fra et seminar om religionsarkeologi, Isegran 31. januar–2. februar 2002. s. 274 –291. Oslo arkeologiske serie 2, IAKK, Universitetet i Oslo.
Röst, A. (2014). Tydlig gravgömma saknas?: Stenkonstruktioner och depositioner av kremerade ben på två gravfältslokaler från yngre bronsålder i Södermanland. I M. Ljunge & A. Röst (Red.), I skuggan av solen. Nye perspektiv på bronsåldersarkeologier och bronsålderns arkeologiska källmaterial, s. 117–147. Stockholm: Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet.
Röst, A. (2016). Fragmenterade platser, ting och människor: Stenkonstruktioner och depositioner på två gravfältslokaler i Södermanland ca. 1000–300 f.Kr. Stone constructions and deposits in two burial grounds in Södermanland, ca. 1000–300 BC. Stockholm Studies in Archaeology (71) (Doktorgradsavhandling.) Stockholm: Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet.
Sjölin, M. (2015). Komplexa stenrösen och stensättingar. I M. Petersson (Red.), Farstorp – ett röjningsröseområde i långtidsperspektiv, s. 56–88. Rapport 116/2015, Arkeologiska uppdragsvirksomheten, Statens historiska museer, Linköping.
Sjöling, E. (2007). Bränt, begravt och nedbrutet. Fältarkeologiska studier av brända ben. I M. Notelid (Red.), Att nå den andra sidan: om begravning och ritual i Uppland. Uppsala: Riksantikvarieämbetet, UV GAL, Societas archaeologica Upsaliensis, Upplandsmuseet.
Vivås, A. (2012). Kulturhistoriske registreringer. Reguleringsplan – områdeplan for Orstad. Orstad gnr. 9, bnr. Fleire, Klepp k. Rapport 43/2012. Rogaland fylkeskommune, Regionalutviklingsavdelingen, Kulturseksjonen.
Wangen, V. (2009). Gravfeltet på Gunnarstorp i Sarpsborg, Østfold: et monument over dødsriter og kultutøvelse i yngre bronsealder og eldste jernalder. Norske Oldfunn XXVII. Oslo: Kulturhistorisk museum, Universitetet i Oslo.
